RSS

Månadsarkiv: maj 2009

Så här går det

Jag har inte lagt upp några bilder på husbygget, just, men här kommer några i alla fall. Det är Micke som är fotograf, han svänger förbi där varje dag och plåtar till mig och P och surrar med byggjobbarna. Ja, han hjälper ju till också, det är han som ansvarar för byggstädningen. En uppgift han som synes verkligen gillar! 🙂

Micke älskar sitt jobb!

Annars har det väl gått till såhär: 8:e maj var grunden till grunden lagd och kablarna (rören?) till golvvärmen lagd överallt. Byggarna hade även ritat upp var de olika väggarna skulle gå, så jag var dit och provgick mellan de olika rummen lite. Först kändes det väldigt trångt, framförallt i sovrummet, men snickarn dissade mig totalt när jag spontant utbrast: "RYMS det en säng här?!" Och, ja, det gör det ju. Ett par dagar senare, den 12:e maj, hade de dragit alla rörer och kablar och annat grejs för vatten in och ut, för elen och fjärrvärmen, och många kablar och rör blir det!

Grunden till grundenMånga kablar blir det...

Den 13:e maj dök så cementbilen upp och gjutningen av plattan började:

Gjutning på gångStora grejer de jobbar med...

Så dagen efter, den 14:e maj, började resningen av stommen. På morgonen såg det ut så här:

På morgonen den 14:e maj

Och på eftermiddagen såg det ut så här:

På eftermiddagen den 14:e maj

SnickarnOch det här är Anders, vår snickare (eller "Snickarn" som han heter i vår familj) som ansvarar för det hela. Han är riktigt bra att ha och göra med, en lättsam karl med humor. Vem av dem på bilden det är? Ett tips, det är inte han som står och håller i det som den andre hamrar på…

Annonser
 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 19 maj, 2009 i Hus & hem

 

Läsårets sista bokprat

Cirkusmysteriet"Cirkusmysteriet" av Martin Widmark
Lasse och Maja känner ni ju igen!? Är det någon som läst någon av deras böcker förut? Den här gången är det en cirkus i stan. Doften av sågspån och popcorn fyller luften i det randiga tältet. På CIRKUS SPLENDIDO utför trollkarlen Trocadera och clownen Bobo sina konster, och publiken låter sig roas, ovetande om att det pågår något fuffens alldeles i deras närhet. Plånböcker, telefoner och halsband försvinner spårlöst mitt under föreställningen! Och så har det varit i alla städer där cirkusen varit! Men polismästaren har bestämt sig för att få ett slut på det hela. Han går på cirkusföreställningen tillsammans med Lasse och Maja för att hålla ögonen öppna och avslöja tjuvarna. Men när föreställningen är slut har varken polismästaren, Lasse eller Maja sett något konstigt, och ändå har flera av åskådarna i publiken blivit av med saker…

Taekwondo är tuffast"Taekwondo är tuffast" av Lise Blomquist
Jonatan är en sån som inte vill göra någonting. Ingen idrott duger: simning är för kallt, hiphop-dans är mesigt (säger han, fast egentligen är han lite rädd för att stå på huvudet och snurra så där som de gör på TV), gymnastik vill han inte hålla på med (eftersom han är den ende i klassen som inte kan stå på händer), klättring på klättervägg är för högt, och han har till och med sagt nej till att spela fotboll. Men det är för att Biffen spelar. Biffen är huvudet högre än alla andra och har lika stora muskler som en bodybuilder. Men så en dag hittar Jonatan det han vill hålla på med! Taekwondo! Han ser en asgrym affisch på skolgården – den visar en kille som flyger genom luften med ena benet framför sig som ett spjut! Och en annan kille som krossar ett stenblock med bara händerna! Han bestämmer sig på stört – nu ska ingen få kalla honom för Myggan längre (Biffen brukar göra det), utan han ska lära sig att slåss! Nästa dag svävar han nästan in genom dörren till sporthallen, men mitt bland alla de andra står – Biffen! Där finns också en lång tjej med vit pyjamasdräkt och ett svart bälte. Det är Pia, hon som ska vara deras tränare. Hon berättar att teakwondo betyder fot, hand och konst, och att de ska få lära sig konsten att försvara sig med händerna och fötterna. Inte att slåss. Och innan de ska få lära sig någonting annat, ska de få lära sig det viktigaste av allt. Någonting som kommer att göra dem tio gånger starkare än de är, så starka att de kan krossa en tegelsten med bara händerna och så starka att de kan skrämma bort vem som helst, på en sekund. För att visa behöver Pia en frivillig, en som inte är rädd för någonting och som törs slå till henne så hårt han bara kan. Japp, det blir Biffen… Med ett flin kliver han fram och gör sig beredd. Han knyter sin biffnäve så den blir hård som en hammare och sen rusar han fram mot Pia som en kanonkula! Då gör Pia något nästan magiskt. Precis innan Biffens näve ska träffa henne i magen gör hon så här: SKRIIIK! Biffen bromsar upp i luften och dråsar i golvet! Fönsterrutorna skallrar och allas hjärtan stannar upp i en sekund. Sedan börjar alla att skratta så de kiknar. Pia berättar att det hon precis gjorde heter kiap (som betyder skrik på koreanska). Det är det viktigaste av allt inom taekwondon. Och man skriker inte bara med munnen, utan med hela kroppen, framförallt med magen. Sen får de börja träna slag. De får gå ihop och träna två och två och slå på en mits, en sorts kudde som man tränar mot. Och Jonatan vet att NU har han hittat sin idrott!

Tjuvar i kyrkan"Tjuvar i kyrkan" av Helena Bross
Simon och Moa är kusiner och brukar vara hos Simons mormor (som är Moas låtsasfarmor). Just i sommar ska Moas mamma och Simons morbror Peter gifta sig, och de tänker göra det i kyrkan i byn där Simons mormor bor. (Är det någon som har varit på något bröllop eller som ska på något i sommar?) Det är jättemycket som ska planeras inför bröllopet och festen efteråt och Simon känner sig lite bortglömd av mormor. Men det glömmer han snabbt när Moa kommer! Då följs de åt allihop för att kolla närmare på kyrkan där bröllopet ska vara. Längst fram i kyrkan vid altaret hänger Jesus på korset, och på varje sida om honom finns en massa figurer, det är sex stycker på varje sida. En av figurerna är mycket finare än de andra, det är mera färg och guld på honom. Simons mormor berättar att den figuren hade varit försvunnen i 200 år innan Simons morfar av en slump hittade den under renoveringen av kyrkan. Lite senare på kvällen följer Moa och Sinom med morbror Peter på en kvällspromenad. De går tillbaka till kyrkan, och den här gången har de ficklampa med sig – Peter har nämligen tänkt att de ska klättra upp i kyrktornet, fast man egentligen inte får… Men när de kommer till kyrkan är de inte ensamma där, det är ett par turister där också, men de lyckas smita upp i tornet utan att bli sedda. När de är ända uppe i tornrummet och tittar ut ser allt annat så litet ut! Men det är när de kommer tillbaka ner i kyrkan som de upptäcker vad som hänt – den fina altarfiguren, den som varit borta i 200 år, är borta igen!

Du skulle inte vilja vara en egyptisk mumie"Du skulle inte vilja vara en egyptisk mumie" av David Stewart
Och här kommer slutligen en riktigt, riktigt äcklig bok… i "Du skulle inte vilja vara…." får du veta allt du egentligen inte vill veta men inte kan låta bli att läsa om egyptiska mumier. För det är ju så här med egyptierna, att de levde för 5000 år sedan, och det var inte alldeles enkelt! PÅ ena sidan låg floden Nilen, som ofta svämmade över och dränkte allt, och på andra sidan låg öknen Sahara. Dessutom hade de Farao att ta hand om. Man trodde nämligen att han var en levande gud, och gudar, de ska man vara kompis med! Och för att Faraoerna skulle bli odödliga, bevarades deras kropp som mumie. Så i boken får vi veta vad som behövs för att göra en mumie (bland annat en död kropp), hur man gör (plocka ut alla organ, hjärta, magsäck och ögon), hur man lindar en mumie (det tar 15 dagar!) och vad man skickade med mumien ner i graven (bland annat mat och dryck, och, förstås, en riktigt bra och vettig bok – dödsboken). Vi får också veta att det fanns djurmumier (en kattmumie, kanske?) och att några turister som köpt en mumie som souvenir valde att kasta den överbord för att… Ja, just det…


Så är det tänkt, vi får se i morgon förmiddag vad Granarna i åk 3 tycker om det.


Har förresten varit och tittat på olika köksritningar idag – köksö eller u-kök? Jag tycker köksö känns mest logiskt och funktionellt för vår del, vi får se vad P säger sen i kväll. Och i dag skulle cementbilen komma och plattan gjutas. Micke skulle försöka vara där och ta lite kort så jag också får se.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 14 maj, 2009 i Böcker & läsning

 

Att möta och mötas

Ett av alla internetverktyg som jag använder mig av i jobbet är "Skolbiblistan", en maillista för skolbibliotekspersonal och andra som vill dela sina egna och ta del av andras tankar kring framförallt skolbibliotek. Här dryftas stort och smått, frågor om boktips för sjuåringar blandas med informationsfrågor som "Var hittar jag mer information om stirlingmotorn?" (En av mina senaste frågor till listan – med MASSOR av bra svar!)

Just nu har det varit ett antal inlägg om hur vi kan använda webben på ett lite mer okonventionellt sätt för att finnas där våra användare finns, t.ex. Facebook och Twitter. I den debatten ramlade det här inlägget in:

Ett komplement till bloggande, twitter, facebookande etc är det s k "samtalet". Samtalandet sker i realtid, har en ögonblicklig överföring utan att kräva någon bredbandsuppkoppling. Det innebär att samtalandet kan ske i princip var som helst.
Ett stort antal användare kan samtala samtidigt och om olika ämnen – samtidigt! Fördelarna med samtalet är flera. Samtal uppdateras kontinuerligt under användandet och har en inbyggd funktion som gör det möjligt för användare att snabbt anpassa svårighetsgraden till användaren. Det ger också en möjlighet att visuellt direkt kontrollera hur information tas emot. Samtalstrådar skapas automatiskt.
De egna namnen används ofta som användarnamn men inga lösenord krävs för att logga in. Den universala och allmänt accepterade inloggningen "Hej!" initierar samtal. Samtalet har dessutom obegränsat antal tecken och tidslängd.
Observera att samtalet har en begränsad minneskapacitet och saknar backup. Det finns dessutom risk för att andra användare "övertar" samtalet om samtalsskyddet VISKANDE inte är på. Kopior av samtal har en tendens att ibland manipuleras för enskilds syfte. Som alltid är det viktigt att vara källkritisk.
Ha en fin dag, […]

Skrattade så jag höll på att bryta ihop! Huvudet på spiken!! 🙂

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 7 maj, 2009 i Jobbet

 

What a difference a day make…

En sån dag!! Jag menar, kolla här:

Frukost med kesella, blåbär och linfrön...

Frukost. Smaka på det! I och för sig bara kesella med blåbär och lite linfrön, men attans så gott det var! Hade blåbärssmaken kvar i munnen i nästan två timmar! En sån start på dagen, va? Och nu detta:

...och lunch med kyckling och sallad!

Lunch. Vet ni hur gott det kan vara med stekt kyckling? Tomater? Salladsdressing med olja, vinäger och lite kryddor? Sagolikt, kan jag säga!! Och jag lovar, det tog en kvart att äta upp och jag är fullständigt proppmätt! Och i morgon blir det stekt kyckling med salt och peppar!! 🙂

Och så blir det fisk till middag…

(Man ska vänta med kött några dagar, men till helgen, då blir det älgkött!!!!)

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 5 maj, 2009 i Betraktelser, Recept