RSS

”Norrtullsligan” av Elin Wägner

24 Jan

Soundtrack: ”Sakta gå hem genom stan” med Monica Zetterlund.

Insprirerad av Stockholm och ambitiösa elever tänkte jag ju beta av Elin Wägners ”Norrtullsligan”. Nåja, det var ju snabbt gjort. Det är en kort liten skrift, även om den har mycket innehåll. Flera gånger under läsningen kom jag på mig själv med att stanna upp och tänka ”men vänta nu! Hon skrev ju det här för jättejättelängesen!” Innan Världskriget, innan kvinnlig rösträtt, innan det svenska välfärdssamhället!

Kortkort beskriver boken fyra kvinnor, ensamstående och självförsörjande, som delar lägenhet och tillsammans utgör Norrtullsligan. Det är glädje, ångest, vardag, bekymmer och kärlek. Det är rappt och roligt skrivet, även om budskapet är blytungt och allvarligt – det handlar om kvinnor som vill och försöker försörja sig själva, men som motarbetas av framför allt män som anser att deras uppgift är att sköta hem och barn, och inte ta männens arbetsuppgifter!

Pegg, som för pennan i boken, är tjugofem år (gamla människa!) och har tagit sig till Stockholm med Putte, en yngre bror, för att han ska kunna ha en inackordering och klara av skolgången. Pegg får anställning som kontorissa hos Häradshövdingen, en man som är känd för sitt kvinnotycke och som en förförare av stora mått. För att få bättre lön försöker några av flickorna att genomföra en strejk, något som bara resulterar i att de förlorar arbetet.

Jag hade också tänkt läsa på lite mer om Elin Wägner herself, och hittade bland det sedvanliga Wikipedia och andra tjafset även Elin Wägner-sällskapet och en blogg om Elin och hennes skrivande. Bakom bloggen står Birger Schlaug! Det kändes lite otippat. Bland det roligaste jag hittat är nog ändå rapporten/uppsatsen av AnneLee Hallonblad som jämför Norrtullsligan med Bridget Jones dagbok som en chick lit-roman. Läs den!

Jag kom flera gånger under läsningen att tänka på ”Jag skulle vara din hund om jag bara finge vara i din närhet” som handlar om Ellen Key, denna kvinnosakskvinna som i hela sitt liv levde ensam och väntade på mannen som vunnit hennes hjärta, men jag tror att det mest beror på att tiden är densamma, inte att kvinnorna är särskillt lika varandra.

En bok jag varmt kan rekommendera till mina elever nästa gång de ska läsa svenska klassiker. Minsann!

Annonser
 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 24 januari, 2011 i Bokrecensioner

 

Etiketter: ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s