RSS

Månadsarkiv: augusti 2011

Förflyttningslunch

Vardagslyx – att gå från ett lovely jobb till ett annat, och att kunna mysa en stund med en bok på vägen. 🙂

20110831-123748.jpg

 
2 kommentarer

Publicerat av på 31 augusti, 2011 i Betraktelser, Från mobilen, Jobbet, Ungdomsböcker

 

Wrooooom!!!!!!!!!

Ungefär så har den här veckan susat förbi!

Umeå på måndagen för att tjinga lite på de nya kollegorna där – hittade en gammal kursare och ett par av dem vi hade som lärare under BIV-utbildningen. Kul! Tisdag försökte jag fixa till det sista inför skolstarten, onsdag kom äntligen alla nya ettor, torsdag ramlade resten av gymnasieeleverna in och fredag försökte jag bara hänga med hela dagen. Har blippat läroböcker, förklarat miniräknare, visat på laddningsskåp och försökt hinna ställa böcker. Och bokat in biblioteksintroduktioner!

Det var verkligen superskönt att få komma iväg en stund på onsdag kväll, träffa härliga vänner, äta god soppa och prata om sommarens läsning i några timmar. En energipåfyllning som verkligen behövdes!

I helgen tänkte jag mest bara mysa lite, jag är inte riktigt färdig med ”Hoppas”, jag sneglar dessutom på den engelska boken jag vann, men jag tror det blir lite Stuga istället. Ja, och så ladda krafterna för veckan som kommer: introduktioner, bokprat och sen la huvudstada med lilla strumpan.

Kul!

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 27 augusti, 2011 i Böcker & läsning, Jobbet, Skola

 

Oändligt

Jag minns en höst för en väldans massa år sedan. Jag gick i sexan, ett par år tidigare hade jag frågat chans på en annan P och vi var fortfarande tillsammans. Jag var vansinnigt kär honom, men det var inte längre så där enkelt och självklart. Grejen var den att vi inte längre gick i samma skola, och eftersom vi bodde ungefär en och en halv mil från varandra sågs vi inte ens varje dag.

Men åtminstone en gång i veckan, och av någon anledning var det på torsdagar.

Ibland genom att jag när jag kom hem från skolan slängde i mig lite eftermiddagsfika (skogaholmslimpa och oboy) och sen hoppade upp på cykeln och pedalade iväg. Då nådde jag hans gård ungefär samtidigt som han kom hem från skolan. Vid sjutiden brukade jag bege mig hemöver igen, och lagom till ”Mot alla vindar” som började klockan åtta var jag hemma igen, och sedan var det en vecka till nästa gång.

Men ibland slapp jag det där cyklandet. Det var när Ps mamma M skulle jobba kvar någon timme på min skola – hon var lärare – och jag samtidigt kunde få skjuts hem senare på kvällen. Någon gång kom farfar och hämtade mig, någon gång skjutsade Ps pappa B hem mig, och även om jag inte minns det nu så hämtade säkert både mamma och pappa mig.

Det här innebar att jag hade lite dötid efter skolan innan M var färdig för att åka hem. De här eftermiddagarna hade jag sällskap av en pojke som hette B, var det dåligt väder satt vi inne i korridoren, men om det var en varm och solig eftermiddag tassade vi upp på brandstegen på baksidan av skolan och satt i solen tills M ropade.

Det var sköna eftermiddagar det där, och mellan mig och B växte en relation fram som har stått sig sedan dess. P och jag gjorde slut ungefär ett år senare, men kärleken till Bastian och hans värld är hos mig oändlig.

 

Jag vet vad jag ska göra i helgen!

Det här är vad jag hittade i postlådan. Mys! 🙂

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 19 augusti, 2011 i Böcker & läsning, Ungdomsböcker

 

Den … vars granne är hungrig

Vissa människor sätter djupa avtryck hos andra. Jag kommer ofta på mig själv med att tänka på grannarna vi hade när vi bodde i Glashuset i Stockholmskurvan. En av dem var G, en blind man som utan tvekan såg mer än de flesta människor. En annan var R, en alltid lika glad tant i klickeklackskor med en enorm familj bestående av barn, barnbarn och barnbarnsbarn.

Och så våra närmaste grannar, de som bodde vägg i vägg med oss.

De var inte gamla men hade ett par vuxna söner med egna familjer. De hade också en dotter som under tiden vi var grannar flyttade hemifrån, gifte sig, fick barn (en flicka med fantastiska ögon) och sedan flyttade hem igen. Barnen var ofta ute och lekte i ljusgården, och eftersom vi nästan alltid hade ytterdörren öppen på vid gavel hände det allt som oftast att någon av ungarna traskade in. Då stannade de vuxna i dörröppningen och ropade på pojken eller flickan, och där stod de tills barnet ifråga kom ut. De gick aldrig in i vår lägenhet.

Men det hände ofta att det på kvällen ringde på dörren, och när vi öppnade stod farbrorn där med en bricka full med rykande skålar med grytor, soppor eller buljong, och mellan dem ett par skivor nygräddat bröd. Det där makalöst goda brödet kan jag fortfarande känna smaken av, jag har ingen aning om hur det bakades eller vilka kryddor det var i, men det såg ut att vara kavlat och gräddat i en stekpanna. Förutom då att det var i samma storlek som en hel skiva mjukbröd.

Vi pratade ofta om det här, hur snällt det var av dem att komma förbi oss med mat – men varför? Trodde de att vi inte åt riktigt? Tyckte de att vi var snälla med barnen? Eller hade de bara över och ville inte att det skulle förfaras?

Vad jag minns frågade vi aldrig. Och även om vi hade frågat någon av barnen tror jag inte vi hade fått ett svar som vi kunnat förstå. Farbrorn och tanten kunde vi inte fråga, de kunde nästan inte ett ord svenska och fler än en gång började tanten skratta när hon försökte förklara något för mig. Jag minns en gång när jag och den lilla flickan med de stora ögonen stod och beundrade varandras skor. Tanten kom ut i ljusgården, tittade på mig och sa: ”Bebis!” Jag skrattade lite och sa något om att ”nä, ingen bebis här inte”. Hon fortsatte prata och gestikulera, men eftersom jag inte förstod ett ord kunde jag bara skaka beklagande på huvudet. Så slog hon ihop händerna, pekade på mig och sa med hög röst: ”Jalla!! Bebis!!”

Tja, det kunde jag ju inte missförstå. En skön kvinna, det där.

Och idag dök de upp hos både mig och P när vi tittade på TV. I ett inslag på SVT fick vi möta några av de muslimer som just nu firar ramadan. Som en del av firande valde man att i Malmö bjuda hemlösa på lunch och på frågan om varför svarade en av initiativtagarna:

”Den är inte muslim, vars granne är hungrig.”

P och jag tittade på varandra. Aaahh…

 
2 kommentarer

Publicerat av på 18 augusti, 2011 i Betraktelser

 

Semesterplaneringen – uppföljning

För en dryg vecka sedan tog semestern slut för i sommar och bara för skoj tänkte jag kolla hur det gick med den där semesterplaneringen? Det känns som att jag inte har gjort annat än läst hela sommaren, och det verkar onekligen stämma!

”Karriär och köksbesvär” av Sophie Kinsella.
”Sarahs nyckel” av Tatiana de Rosnay.
”Rätt åt dig” av Jane Fallon – hanns inte med. Det känns som typisk sommarläsning, så den kanske hänger med även nästa år?
”Presidentens hustru” av Curtis Sittenfeld – är den bok vi ska prata om på nästa Soppsällskapsträff. Jobbar på den just nu, kan man säga.
”Svart som natten” av Ann Cleeves.
”The small hand” av Susan Hill.
”14 år till salu” av Caroline Engvall lånade jag ut och har precis fått tillbaka.
”Den hemliga historien” av Donna Tartt. Ska läsa den i höst. Jodå.
”Sanningen om Alice” av Rebecca James.
”Darling Jim” av Christian Mørk.
”En dag” av David Nicholls
”Så länge vi båda andas” av Stephenie Meyer.
”Fatta eld” av Suzanne Collins.
”När jag lät dig gå” av Gayle Forman.
”Addad på nätet” av Katarina Wagner.
”Kram från Alice” av Suzanne LaFleur.
”Den 4:e parallellen – Lasarusfenomenet” av Kjetil Johnsen
”Mitt perfekta liv” av Sarah Dessen.
”Bläckhjärta” av Cornelia Funke.
”Badskumt” av Katarina Johansson.
”Tjärven” av John Ajvide Lindquist.
”Blodläge” av Johan Theorin.
”Cirkeln” av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren – sparar jag till någon av höstens reseutflykter.
”Fifteen love” av Peter Barlach.
”Underbara dagar framför oss” av Henrik Berggren – hanns inte med, men vill absolut läsa.
”Huvudjägarna” av Jo Nesbø.
”En kamp för frihet” om Aung San Suu Kyi av Jesper Bengtsson – läst, men jag vet inte riktigt vad jag tror och tycker. Mer än att jag har alldeles för dålig koll på Burma.

Jag har även haft mina mysfaktaböcker som jag bläddrat lite här och där i, läst en snutt, lagt bort, hittat igen en vecka senare:
”15 min skonsam yoga” av Louise Grima – bra, informativ och perfekt introduktion för mig i yogans underbara värld. Tänker låna om mitt biblioteksex.
”Löparens nya handbok” som IForm ligger bakom – den här boken älskar jag. Lånar, lämnar tillbaka, lånar igen. Klickar snart hem den från Adlibris.
”Stora löparboken” från Runner’s World – lite småtråkig, men informativ.

På tyska – blev det ingenting! Däremot hittade jag såklart nya böcker att lägga i önskelistanSvensk Bokhandels katalog över höstens utgivning.

Jag måste säga att jag verkligen haft en rejäl lässommar, med bra böcker och många komalägen! Nice!!

 

Apropå Googles logga

Jag är en sån där som gillar matte. Jag har aldrig haft bekymmer med ekvationer, aldrig stört mig på hopblandningen av bokstäver och siffror och jag kunde under gymnasietiden till och med bläddra runt i formelsamlingen och mysa lite.

Det enda jag inte riktigt har gillat är derivator. Men det var inte det jag skulle skriva om. Istället tänkte jag komma med ett boktips som passar alla som läst och inte svurit sig genom b-matten på gymnasiet. De som gillar en spännande berättelse som går långt tillbaka i tiden.

En bok som passar oss som inte kan släppa ett uttalande, skrivet i en tunn, tunn marginal, som gäckat vetenskapsmän i århundranden innan gåtan slutligen löstes 1995:

”Jag har ett i sanning underbart bevis för detta påstående,
men marginalen är alltför trång för att rymma detsamma.”

Tror du mig inte? Läs mer om boken här. Och låna den på biblioteket, vett’ja!