RSS

Våga nytt!!

02 Apr

Jag var alltså på bio i veckan, men det här kommer inte att handla om filmen. Snarare om det som M och jag pratade om före filmen. M är lärare. Jag är helt övertygad om att hen är en av de där bra lärarna, en av dem som lyssnar på och respekterar barn och unga, verkligen respekterar.

I hens klass har det varit högläsning hela vintern – av Hungerspelen. (Bara det där med högläsning – I love it!!) Eftersom de haft högläsning har alla elever varit på samma ställe i boken och efter varje stund kan de diskutera det som har hänt. För att boken går att diskutera, är väl inget som någon tvekar om?

En annan lärare jag känner, A, som liksom M också undervisar på högstadiet, ringde mig före jul och hade lite funderingar om Hungerspelen. De var några lärare som ville ha boken som arbetsmaterial i sina klasser och som mötte på lite motstånd när de ville att boken skulle köpas in. Var den inte för populistisk och våldsam?

Ursäkta. Är det bättre att våra femtonåringar måste sitta och tråka sig genom ”Flugornas herre” år efter år, eller tampas med ”Farmen”? Missförstå mig inte, jag tycker båda dessa böcker har sin storhet, men det är inte det jag vänder mig mot.

Det jag inte gillar är att samma böcker nöts år efter år efter år på så många håll inom skolans värld. Varför då? Kom inte dragandes med att det är enklast för lärarna, det köper jag bara inte! Och till vilken nytta? Är det inte bättre att en klass femtonåringar får lyssna till Hungerspelen, diskutera etik och moral under resans gång och sedan läsa ett utdrag ur ”Flugornas herre” och göra jämförelser. Kanske någon av dem av ren nyfikenhet läser hela boken och hittar sina egna aha-upplevelser.

Jag kan hålla med Johanna när hon utmanar lärare att läsa minst fem nya böcker varje år. Det är fullständigt otänkbart för mig att inte ha nya böcker till bokpraten för varje nytt läsår, och sortera ut några av de gamla titlarna. Varför? Därför att jag blir less på dem. Och om jag blir less på dem, hur bra förmedlar jag dem då till de elever som sitter och lyssnar?

Hur kul kan en lärare göra en bok som gör sitt femtonde år inom arbetslaget?

Annonser
 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 2 april, 2012 i Betraktelser, Jobbet, Skola

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s