RSS

Kategoriarkiv: Hemmahem

Loppisfynd

Jag älskar fina loppisar, och den som mamma och de andra där hemma-hemma har ordnat de senaste somrarna är verkligen en pärla – rent och snyggt, fina saker och billigt. Ett par sommarskor, en sommarduk med tillhörande kökshanddukar från Malin Westberg, en sommarbok och en ring från Snö för 65 spänn är liksom helt okej.

20130714-115802.jpg

Och anledningen till att det bara blev en bok är inte att jag inte hittade fler jag ville ha, utan att jag hade sagt till mig själv att inte köpa böcker baraföratt, utan bara om jag verkligen, verkligen har tänkt läsa dem. Och där platsade Anna Fredrikssons ”Sommarhuset” perfekt! Någon som har läst den?

Annonser
 
1 kommentar

Publicerat av på 14 juli, 2013 i Barajag, Betraktelser, Bilder, Hemmahem, Prylar

 

Apropå den där systersonen

För att förtydliga lite. Det är inte den nyaste systersonen som suttit på älgpass. Inte heller den näst nyaste. Istället är det den förste systersonen som så fint delade med sig av sin morgonupplevelse. Som grädde på moset (inte mos-en – familjeskämt) har han dessutom fyllt år under veckan som varit.

23, närmare bestämt.

Hur min syster fått så gamla barn, det begriper jag inte. Jag kan dessutom tycka att det inte var så länge sedan han så gärna ville följa med hem till Boberg och moffa sa att det inte gick, utan då måste han ju ha stövlar och blöjor och grejor. Ett par minuter senare står stövlarna där på golvet och pojken kommer kånkande på ett blöjpaket. Det gjorde inte så lite ont i hjärtat på oss alla när moffa fick förklara att det inte gick ändå…

Och inte nog med att han fyllde år i veckan. Han passade också på att skjuta en oxe för moffas hund, Skutt. Grattis igen, Danneboy!

 
2 kommentarer

Publicerat av på 16 september, 2012 i Barajag, Betraktelser, Hemmahem

 

Such is life…

Systersonen sitter på pass och ser solen gå upp. Jag sitter vid en dator och försöker övertyga ett pdf-formulär att göra som jag vill.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 13 september, 2012 i Betraktelser, Bilder, Hemmahem

 

Fotosöndag – Kulturarv

Fram och åter har jag varit delaktig i Fotosöndag, ett riktigt kul sätt att utveckla sitt eget kunnande inom fotografering. Nu var det ett bra tag sen jag var med, men den här veckan gör jag ett nytt ryck. Veckans tema är nämligen ”Kulturarv”, bland annat för att uppmärksamma Kulturarvsdagen som infaller på söndag.

Ah, kulturarv och fotografering, två av livets bästa nöjen! Dessutom går det alldeles ypperligt att förena nytta med nöje den här veckan, eftersom man inom ramen för Fotosöndag på ett lätt och enkelt sätt även kan bidra till Wiki Loves Monuments. Wiki Loves Monuments är en internationell fototävling som pågår under september, och där temat (så klart) är kulturarv.

Det är busenkelt – ut och fota kulturarv, det kan vara byggnader eller annat, och ladda upp! Själv ska jag knata skogen runt och leta rätt på gravrösen. Det finns en riktigt bra karta och även en lista med objekt som ska fotas. Och minsann, ska det inte finnas en ristning eller målning i Vågsäs också. Tusan vad spännande!

Att man dessutom är med och sprider kunskap och information är en bonus. Sharing is caring, my friends!

Pst! Tips för dem som just nu rör sig i skogarna kring mina hemmatrakter: en av buan på vägen mellan Gulåvägen och Köttsjön är ett av objekten som finns med på listan. 🙂

Ett av rösena på höjden mellan Genesmon och Vågsnäs, som jag fotat förut.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 5 september, 2012 i Barajag, Bilder, Fotosöndag, Hemmahem, Kultur

 

Grattis Pappa!

70 år idag! ♥

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 6 juni, 2012 i Barajag, Hemmahem

 

Glad påsk!

Tänkte göra ett försök att hänga på Bokmilaskogens påskutmaning, men insåg snart att mams och paps jämte inte var rätt hund för uppgiften.

Bjussar på en av lilla strumpans födelsedagspresenter istället, inte en påskkyckling, men väl en pippigul ”Liza”.

20120407-103438.jpg

20120407-103453.jpg

 
3 kommentarer

Publicerat av på 7 april, 2012 i Barajag, Bilder, Från mobilen, Hemmahem, Pyssel

 

60 år är en lång tid

När jag var liten var min farmor och farfar aldrig mer än en halls bredd bort. Gjorde pappa ungsbakad falukorv (hände ofta) kunde jag – eller någon av mina systrar – traska över hallen, öppna den andra köksdörren och med den lenaste rösten säga ”farmor, jag är så himla sugen på tunnpannkaka…” (hände ännu oftare).

Det är speciellt för alla på många olika sätt att leva tillsammans flera generationer. Jag ska inte gå in närmare på för- och nackdelarna, mer än att det var otroligt tryggt för oss barn att alltid ha en vuxen nära, och att jag inte ens kan föreställa mig hur det vore för mig att leva i samma hus som min svärmor och svärfar, som min mamma gjorde i tjugo år. (Jag har inget emot dem, jag är bara realistisk.)

Jag tänker på farmor ibland när jag är i köket, där är hon med mig. Det är talande tycker jag att hon fick en stroke när hon stod och rörde ihop en smet (pannkaka? sockerkaka?) och förtvivlad konstaterade att hon inte visste hur många ägg hon rört i. Farfar är med mig när jag är ute, när luften är hög och klar eller när jag trampar ner i ett surhål i skogen någonstans. Inte för att farfar på något sätt var sur, jag tror det är en de egenskaper han saknade, utan för att han och jag en sommar tillsammans tillbringade en knapp vecka med att plantera gran. I ett surhål.

De var båda på sitt alldeles egna sätt otroligt kärleksfulla mot oss barnbarn. Däremot var de väl inte alltid så kärleksfulla mot varandra. Men, hey, sextio år tillsammans med en annan människa är en lång tid, och ingen kan väl begära att man ska älska sin lagvigda varje sekund av ett så långt liv tillsammans.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 28 februari, 2012 i Barajag, Betraktelser, Bilder, Hemmahem