RSS

Kategoriarkiv: Skola

Jag måste bara tipsa om…

The Booky blogg!

Jag gillar verkligen när lärare använder bloggar i undervisningen, och har många gånger önskat att jag hade kunnat få vara med i ett sånt bloggprojekt, kanske inom svenskaspråket, men ännu hellre inom ramen för samhällskunskap eller naturkunskap. Oj, vad roligt det skulle vara!

Men till dess håller jag tillgodo med andras bloggprojekt. The Booky blogg är en bokblogg där två klasser som går i sexan på Diserödsskolan utanför Kungälv skriver boktips och funderar kring böcker. Jag tycker att det är så himla mysigt att få ta del av vad elever tycker om sådana böcker som jag gärna tipsar om, och, precis som så många gånger förut, hittar jag bland elevernas boktips de där riktiga pärlorna som ingen borde missa.

Och så gillar jag så klart de där härliga Voki-recensionerna. Så kul och modigt av eleverna att läsa upp sin recension istället för att skriva en text. Gå in och läs och lyssna, vett’ja!

 

Annonser
 
1 kommentar

Publicerat av på 22 november, 2012 i Barnböcker, Böcker & läsning, Bloggning, Skola, Ungdomsböcker

 

Grattis Nacka!

Nu är det klart, och det blev Nacka gymnasium som av Nationella Skolbiblioteksgruppens jury utsågs till Årets skolbibliotek 2012.

I motiveringen skriver juryn bland annat:

Skolbiblioteket på Nacka gymnasium utmärks av en dynamisk, pedagogisk verksamhet. Skolbibliotekarierna bedriver ett målinriktat arbete med att utveckla elevernas informationskompetens och satsar offensivt på att främja elevers läsning.

Detta arbete görs tillsammans med skolans lärare och elever samt med skolledningens aktiva stöd.

Fint! Det är så vi skolbibliotekarier vill att alla skolbibliotek ska fungera. Grattis Nacka gymnasium! Och grattis alla elever som valt att gå där!

 
1 kommentar

Publicerat av på 26 oktober, 2012 i Betraktelser, Bibliotek, Skola

 

Har vi råd med en dator till varje elev?

Den frågan ställer sig en skribent på Ordet fritt i Örnsköldsviks Allehanda igår (24 september) apropå en artikelserie om svikna vallöften, ändrade prioriteringar och elevers frustration. Hela insändaren finns att läsa här. Hur det ligger till med den kommunala ekonomin här i Ö-vik kan jag inte uttala mig om, därom vet jag för lite. Däremot var jag tvungen att svara skribenten i ett av hans påståenden om att alla idag har en dator.

Här är mitt svar:

Huruvida vi skattebetalare har råd med en dator till varje elev är en riktigt bra fråga. Vad vill vi lägga pengarna på och vilken verksamhet är vårt huvuduppdrag? Det låter jag vara osagt, däremot måste jag svara på ett av dina påståenden:

”Idag äger mer eller mindre samtliga elever i grundskola och gymnasiet egna bärbara datorer. Privata datorer inköpta för egna sparade pengar eller av föräldrar. I alla hem finns datorer av skiftande kvalite.

Datorer är ett suveränt arbetsverktyg, vilket de flesta har insett. Så, visa mig den elev eller hem som saknar egna datorer.”

Hur gärna vi än vill tro att alla har en dator, skrivare och en uppkoppling hemma måste jag tyvärr säga att det inte är så. Jag som i fyra år jobbat som skolbibliotekarie på Parkskolan har varje dag sett barn och unga komma till biblioteket efter skoltid för att sitta vid en dator, jobba med en uppgift eller skriva ut.

Varje dag har jag efter skoltid pratat med minst en elev, från mellanstadieåldern och uppåt, som berättat att hen inte har tillgång till dator hemma, utan för att kunna lämna in ett skolarbete måste sitta en eller ett par timmar i biblioteket.

Att inte ha tillgång till en dator hemma bidrar till mer än att själva arbetet inte blir gjort. Redan från låg ålder skapas ett kunskapsglapp mellan de som har tillgång till en dator och de som inte har det. Att kunna sitta hemma i lugn och ro och lära sig använda en dator, söka information och i bästa fall kan diskutera användningen med vuxna i sin omgivning, eller att vara hänvisad till vissa timmar i datasalen på skolan, där man tillsammans med tjugo andra barn eller unga får slåss om lärarens uppmärksamhet – det är klart det blir en skillnad. En klasskillnad.

Att man inte har det andra tar för givet är så klart ingenting man gärna berättar på skolan, absolut inte för klasskompisarna, men kanske inte heller för läraren. Därför blir det lätt ett problem som inte syns, och i förlängningen ett problem som vi vuxna tror inte finns.

För mig är det självklart att barn och unga är det viktigaste vi har, och jag vill att alla ska få samma chans. Jag vet inte om vi har råd med det, men jag ser gärna att mina skattepengar läggs på att ta udden av de orättvisor som ändå finns, och att vi gör vad vi kan för att ge alla samma chans istället för att bidra till ytterligare klasskillnader.

 
1 kommentar

Publicerat av på 25 september, 2012 i Betraktelser, Bibliotek, Skola

 

Hundra barnboksförfattare

Hos Den var bra hittade jag för ett tag sedan en lista på omistliga böcker för barn pch unga (enligt DN). Eftersom jag snabbt kopierade den där klassikerlistan och gjorde om den till min i våras, jag gillar listor och jag dessutom brukar försöka leka skolbibliotekarie om vardagarna så knycker jag den här också. Jag lägger även upp listan på samma sätt, genom att:

Fetstila titel + författare om du läst boken
Om du inte läst just den boken men annat av författaren – fetstila författaren

Stryk över de du inte vill läsa, eller markera dem med rött
* efter boken betyder att du aldrig hört talas om boken/författaren
+ efter boken betyder att du äger den
x efter boken betyder att du påbörjat men inte läst ut den

1. Richard Adams: “Den långa flykten” (1972)
2. H C Andersens sagor (1850) +
3. Ivar Arosenius: “Kattresan” (1909)
4. James Barrie: “Peter Pan och Wendy” (1921)
5. Frank L Baum: “Trollkarlen från Oz” (1940)
6. Anna Bengtsson: “Det kittlar när löven kommer” (2006), “Åskan kommer” (2004) *
7. Gunilla Bergström: Böckerna om Alfons Åberg (den första kom 1972)
8. Elsa Beskow: “Sagan om den lilla, lilla gumman” (1897) +, “Tomtebobarnen” (1910) +, “Blomsterfesten i täppan” (1914), “Tant Brun, tant Grön och tant Gredelin” (1918), “Petter och Lotta på äventyr” (1929)
9. Jean och Laurent de Brunhoff: “Babar” (1944)
10. Francis Hodgson Burnett: “Den hemliga trädgården” (1909)
11. Wilhelm Busch: “Max och Moritz” (1902) *
12. Lewis Carroll: “Alice i underlandet” (1865)
13. Aidan Chambers: “Dansa på min grav” (1982)
14. Carlo Collodi: “Pinocchio” (1883)
15. Susan Cooper: “En ring av järn” (1973) *
16. Robert Cormier: “Busskapningen” (1979), “Chokladkriget” (1974) *
17. Roald Dahl: “Kalle och chokladfabriken” (1964), “SVJ” (1982), “Häxorna” (1983), “Matilda” (1988)
18. Thorbjörn Egner: “Folk och rövare i Kamomilla stad” (1955), “Klas Klättermus” (1953)
19. Fam Ekman: “Rödhatten och vargen” (1987), “Vad ska vi göra med lilla Jill?” (1976) *
20. Annika Elmqvist: “Sprätten satt på toaletten” (1970) *
21. Michael Ende: “Momo eller Kampen om tiden” (1973) +, “Den oändliga historien” (1979) +
22. Eva Eriksson: “Boken om Bella och Gustav” (1980) *
23. Anne Franks dagbok (1947) +
24. Neil Gaiman: “Coraline” (2002)
25. Leon Garfield/Michael Foreman: “Shakespearesagor” (1986)
26. Kenneth Grahame: “Det susar i säven” (1908)
27. Bröderna Grimms sagor (1812)
28. Maria Gripe: “Hugo och Josefin” (1962), “Tordyveln flyger i skymningen” (1978) +, “Agnes Cecilia – en sällsam historia” (1981)
29. Gunna Grähs: “Tutu och tant Kotla” (2006), “Dino och Kurren” (2006), “Syrma och Tocke Broms” (2007), tillsammans med Håkan Jaensson och Arne Norlin “Nussekudden” (1988)
30. Sonya Hartnett: “Torsdagsbarn” (2002) +
31. Florence Parry Heide: “När Trevald krympte” (1971) *
32. Kurt Held: ”Röda Zora” (1941) *
33. Lennart Hellsing: “Katten blåser i silverhorn” (1945), “Summa summarum” (1950), “Den flygande trumman” (1954), “Krakel Spektakel köper en klubba” (1956), “ABC-boken” (1961), “Sjörövarbok” (1965), “Den underbara pumpan” (1975)
34. Heinrich Hoffmann: “Pelle Snusk” (1845)
35. Åke Holmberg/Sven Hemmel: “Ture Sventon, privatdetektiv” (1948), “Ture Sventon i Paris” (1953)
36. Anna Höglund: “Först var det mörkt” (1991), “Resor jag aldrig gjort” (1992), “Mina och Kåge” (1995), “Sagan om pannkakan” (1982)
37. Eva Ibbotson: “Den stora spökräddningen” (1975), “Häxtävlingen” (1979)
38. Janosch: “Lilla Björn och Lilla Tiger (1990), “Vår mus har röda strumpor på” (1981), “Bullerbang och fågeln” (1969, övers Britt G Hallqvist) *
39. Tove Jansson: “Småtrollen och den stora översvämningen” (1945), “Kometjakten” (1946), “Trollkarlens hatt” (1948), “Muminpappans bravader” (1950), “Farlig midsommar” (1954), “Trollvinter” (1957),”Det osynliga barnet” (1962), “Pappan och havet” (1965), “Sent i november” (1970), “Vem ska trösta knyttet?” (1960), “Hur gick det sen?” (1952), “Den farliga resan” (1977)
40. Ole Lund Kierkegaard: “Gummi-Tarzan” (1976), “Lille Virgil” (1972)
41. Gösta Knutsson: “Nalle Lufs” (1949), “Pelle Svanslös på äventyr” (1939)
42. Harry Kullman: “De rödas uppror” (1969), “Stridshästen” (1977) *
43. Rose Lagercrantz: “Metteborgs samlade öden och äventyr” (1995)
44. Selma Lagerlöf: “Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige” (1906)
45. Olof och Lena Landström: “Bu och Bä på kalashumör” (1995), “Bu och Bä i blåsväder” (1995), “Bu och Bä på sjön” (1996), “Bu och Bä i städtagen” (1996), “Bu och Bä i skogen” (1999), “Bu och Bä blir blöta” (1999), “Bu och Bä får besök” (2006), “Nisses nya mössa” (1990)
46. Ursula LeGuin: “Trollkarlen från Övärlden” (1968), “Gravkamrarna i Atuan” (1970), “Den yttersta stranden” (1972), “Tehanu” (1990), “Burna av en annan vind” (2003) och “Berättelser från Övärlden” (2001)
47. C S Lewis: “Häxan och lejonet” (1950), “Min morbror trollkarlen” (1955), “Caspian, prins av Narnia” (1951), “Kung Caspian och skeppet Gryningen” (1952), “Silvertronen” (1953), “Hästen och hans pojke” (1954), “Den sista striden” (1956)
48. Irmelin Sandman Lilius: “Gullkrona gränd” (1969), “Gripanderska gården” (1970), “Gångande grå” (1971), “Mattan från Kars” (1989), “Korpfolksungen” (1994) *
49. Gunnel Linde: “Den vita stenen” (1964)
50. Pija Lindenbaum: “Else-Marie och småpapporna” (1990), “Gittan och gråvargarna” (2000), “Lill-Zlatan och morbror Raring” (2006)
51. Astrid Lindgren: “Pippi Långstrump” (1945) +, “Pippi Långstrump går ombord” (1946) +, “Pippi Långstrump i Söderhavet” (1948), “Bröderna Lejonhjärta” (1973) +, “Mio, min Mio” (1954), “Ronja rövardotter” (1981) +, “Emil i Lönneberga” (1963) +, “Nils Karlsson-Pyssling” (1949), “Nils Karlsson-Pyssling flyttar in” (1956)
52. Barbro Lindgren: “Loranga, Masarin och Dartanjang” (1969), “Loranga, Loranga” (1970), “Världshemligt” (1972). Tillsammans med Eva Eriksson: Mamman och den vilda bebin” (1980), “Den vilda bebiresan” (1982), “Vilda bebin får en hund” (1985), “Max bil” (1981), “Max lampa” (1982), “Max boll” (1982), “Vems lilla mössa flyger” (1987). Tillsammans med Olof Landström “Nämen Benny” (1998), tillsammans med Anna-Clara Tidholm: “Pojken och Stjärnan” (1991)
53. Eva Lindström: “Limpan är sugen” (1997), “Jag gillar Stig” (1998), “Min vän Lage” (2001) *
54. Eric Linklater: “Det blåser på månen” (1944) +
55. Leo Lionni: “Lilla blå och lilla gul” (1959) *
56. Hugh Lofting: “Berättelsen om doktor Dolittle” (1920)
57. Viveca Lärn: “Eddie och Maxon Jaxon” (1991), “En barkbåt till Eddie” (1992)
58. Åke Löfgren/ Egon Möller Nielsen: “Historien om Någon” (1951)
59. Jan Lööf: “Sagan om det röda äpplet” (1974)
60. Michelle Magorian: “Godnatt Mister Tom” (1982), “Plats på scen” (1994)
61. Olle Mattson: “Briggen Tre Liljor” (1955) *
62. Margaret Mahy: “Det stora piratiska dundersmällkalaset & Bibliotekarien och rövarna” (1981), “Tycho och Angela” (1988) *
63. Egon Mathiessen: “Misse med de blå ögonen” (1951) *
64. A A Milne: “Nalle Puh” (1926)
65. L M Montgomery: “Anne på Grönkulla” (1908), “Emily” (1923)
66. Edith Nesbit: “Huset Ardens gåta” (1908)
67. Grete och Bengt Janus Nielsen: “Strit” (1943) *
68. Per Nilsson: “Hjärtans fröjd” (1992), “Flickan jag älskar heter Milena” (1998), “Ett annat sätt att vara ung” (2000), “Ja må han le… Va?” (2000), “Sjutton” (2002), “Svenne” (2006)
69. Ulf Nilsson: tillsammans med Eva Eriksson “Älskade lilla gris” (1982), “Lilla syster kanin” (1983), tillsammans med Anna-Clara Tidholm “Adjö, herr Muffin” (2002).
70. Sven Nordqvist: “Pannkakstårtan” (1984)
71. Mary Norton: “Pojken och lånarna” (1955) *
72. Christine Nöstlinger: “Burkpojken” (1975), “Vi struntar i gurkkungen” (1972), tillsammans med Helme Heine “Tomanernas liv” (1976)
73. Katherine Paterson: “Bron till Terabitia” (1977) *
74. Charles Perrault: “Gåsmors sagor” (1695)
75. Meredith Ann Pierce: “Den fjortonde bruden” (1982)
76. Peter Pohl: “Janne, min vän” (1985), “Jag saknar dig, jag saknar dig” (1992)
77. Philip Pullman: Trilogin “Den mörka materian”: “Guldkompassen” (1995), “Den skarpa eggen” (1997), “Bärnstenskikaren” (2000)
78. H A och Margaret Rey: “Pricken” (1945)
79. J K Rowling: “Harry Potter och de vises sten” (1997)
80. Inger och Lasse Sandberg: Böckerna om lilla Anna (1962 och framåt), “Lilla spöket Laban” (1965), “Mathias bakar kakor” (1968)
81. Martha Sandwall-Bergström: “Kulla-Gulla” (1945) +
82. Antoine de Saint-Exupéry: Lille prinsen” (1943)
83. Maurice Sendak: “Till vildingarnas land” (1963), “I nattköket” (1970)
84. Ulf Stark: “Dårfinkar och dönickar” (1984), “Min vän Percy, Buffalo Bill och jag” (2004), “Kan du vissla Johanna?” (1992)
85. Robert Louis Stevenson: “Skattkammarön” (1883)
86. Svenska folksagor (1899, red Fridtjuv Berg)
87. Lisa Tetzner: “Sotarpojken” (1938)
88. Anna-Clara Tidholm: “Allihop” (1993).
89. Thomas Tidholm (text) och Anna-Clara Tidholm (bild): “Resan till Ugri-La-Brek” (1987), “Balladen om Marjan och Rolf” (1989), “Knacka på” (1992), “Lanas land” (1996) och “Ture sitter och tittar” (1996).
90. J R R Tolkien: “Bilbo, en hobbits äventyr” (1936) +, “Sagan om ringen” (1954) +
91. P L Travers: “Mary Poppins” (1934, flera översättningar)
92. Mark Twain: “Tom Sawyers äventyr” (1876), “Huckleberry Finn” (1884)
93. Tusen och en natt (oklart när den kom ut först, sagorna kan spåras till 900-talet, på svenska 1900)
94. Tomi Ungerer: “Jag hatar pussar” (1973) *
95. Mats Wahl: “Den osynlige” (2000), Därvarns resa (1991)
96. Sven Wernström: “Trälarna” (1973)
97. Jujja och Thomas Wieslander: “Gunga lite grann” (1993), “Lillebror och Nalle” (1990)
98. Laura Ingalls Wilder: “Lilla huset i stora skogen” (1932), “Farmarpojken” (1933), “Lilla huset på prärien” (1935), “Huset vid Plommonån” (1937), “Vid Silversjöns strand” (1939), “Den långa vintern” (1940), “Den lilla staden på prärien” (1941), “Gyllene år” (1943)
99. Beppe Wolgers/Olof Landström: “Ur en kos dagbok” (1973)
100. Diana Wynne Jones: “Det levande slottet” (2001)

Det finns alltså en hel del luckor i mitt barn- och ungdomsboksläsande. Bra! Då har jag ju något att ta tag i! 🙂

 

Jag wikipediar

De senaste dagarna har jag tillbringat det mesta av min jobbtid på Wikipedia. Anledningen är att jag håller på att byta arbetsuppgifter lite, och som ett led i det har jag blivit ombedd att ta tag i wikipediaartikeln om Genesmon. Det har varit väldigt roligt att få grotta ner sig i lite arkeologi igen, och nyttigt att ta tag i det där wikandet. För några år sedan hängde jag på en ning om sociala medier, och en av delkurserna där var att adoptera en wikipediaartikel. Jag valde redan då att kolla mer på Genesmon, och det var kul att få bygga på det lite mera nu.

Vi kan se det som en lokal minivariant av Centralmuseernas samarbete med Wikimedia Sverige. På museer runt om i Sverige finns så otroligt mycket kunskap, så många berättelser och så mycket information som man gärna delar med sig av och sprider, fast lite i skymundan, oftast på sin egen webbplats. Varför? Vill man inte förhäva sig? ”Vem är jag att ta en experts jobb i en encyklopedi?”

Jag tycker också att det är viktigt att få med så många som möjligt på wikipediatåget av en demokratisk orsak, lite av samma tanke som Kristina Alexandersson för fram. De flesta av Wikipedias användare, de som är aktiva, skriver och redigerar tillhör en liten homogen grupp – de är yngre män av medelklass. Jag säger inte att de inte har något viktigt att säga eller att de uppger felaktigheter. Däremot är jag övertygad om att den homogena gruppen inte har samma intressen som en liten homogen grupp av äldre kvinnor som växt upp under knappare förhållanden, vilket så klart återspeglas i vilken information de olika grupperna anser vara viktig och därför värd att dela med sig av.

En av mina jobbdrömmar är att få med alla lärare på wikipediatåget – att de gör redigering av en artikel till en obligatorisk uppgift inom till exempel samhällskunskapämnet. Att alla elever skulle få adoptera en artikel, redigera den lite, hålla koll på den under ett par veckor och sedan skriva en reflekterande utvärdering om det hela. Jag är helt övertygad om att fler skulle få upp ögonen för hur enkelt det faktiskt är att skriva en egen artikel om just det där ämnet som intresserar just hen, och att det även skulle bli en givande källkritisk diskussion om artiklarna man så gärna använder och vilket syfte som kan ligga bakom dem.

Jag fortsätter drömma…


(Jag ska också påpeka att det är jag som skrivit artikeln om Genesmon. Ingen av museets fantastiska personal ska på något vis klandras för mina misstag.)

 
2 kommentarer

Publicerat av på 21 juni, 2012 i Betraktelser, Bibliotek, Jobbet, Skola, Teknik

 

Våga nytt!!

Jag var alltså på bio i veckan, men det här kommer inte att handla om filmen. Snarare om det som M och jag pratade om före filmen. M är lärare. Jag är helt övertygad om att hen är en av de där bra lärarna, en av dem som lyssnar på och respekterar barn och unga, verkligen respekterar.

I hens klass har det varit högläsning hela vintern – av Hungerspelen. (Bara det där med högläsning – I love it!!) Eftersom de haft högläsning har alla elever varit på samma ställe i boken och efter varje stund kan de diskutera det som har hänt. För att boken går att diskutera, är väl inget som någon tvekar om?

En annan lärare jag känner, A, som liksom M också undervisar på högstadiet, ringde mig före jul och hade lite funderingar om Hungerspelen. De var några lärare som ville ha boken som arbetsmaterial i sina klasser och som mötte på lite motstånd när de ville att boken skulle köpas in. Var den inte för populistisk och våldsam?

Ursäkta. Är det bättre att våra femtonåringar måste sitta och tråka sig genom ”Flugornas herre” år efter år, eller tampas med ”Farmen”? Missförstå mig inte, jag tycker båda dessa böcker har sin storhet, men det är inte det jag vänder mig mot.

Det jag inte gillar är att samma böcker nöts år efter år efter år på så många håll inom skolans värld. Varför då? Kom inte dragandes med att det är enklast för lärarna, det köper jag bara inte! Och till vilken nytta? Är det inte bättre att en klass femtonåringar får lyssna till Hungerspelen, diskutera etik och moral under resans gång och sedan läsa ett utdrag ur ”Flugornas herre” och göra jämförelser. Kanske någon av dem av ren nyfikenhet läser hela boken och hittar sina egna aha-upplevelser.

Jag kan hålla med Johanna när hon utmanar lärare att läsa minst fem nya böcker varje år. Det är fullständigt otänkbart för mig att inte ha nya böcker till bokpraten för varje nytt läsår, och sortera ut några av de gamla titlarna. Varför? Därför att jag blir less på dem. Och om jag blir less på dem, hur bra förmedlar jag dem då till de elever som sitter och lyssnar?

Hur kul kan en lärare göra en bok som gör sitt femtonde år inom arbetslaget?

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 2 april, 2012 i Betraktelser, Jobbet, Skola

 

Wrooooom!!!!!!!!!

Ungefär så har den här veckan susat förbi!

Umeå på måndagen för att tjinga lite på de nya kollegorna där – hittade en gammal kursare och ett par av dem vi hade som lärare under BIV-utbildningen. Kul! Tisdag försökte jag fixa till det sista inför skolstarten, onsdag kom äntligen alla nya ettor, torsdag ramlade resten av gymnasieeleverna in och fredag försökte jag bara hänga med hela dagen. Har blippat läroböcker, förklarat miniräknare, visat på laddningsskåp och försökt hinna ställa böcker. Och bokat in biblioteksintroduktioner!

Det var verkligen superskönt att få komma iväg en stund på onsdag kväll, träffa härliga vänner, äta god soppa och prata om sommarens läsning i några timmar. En energipåfyllning som verkligen behövdes!

I helgen tänkte jag mest bara mysa lite, jag är inte riktigt färdig med ”Hoppas”, jag sneglar dessutom på den engelska boken jag vann, men jag tror det blir lite Stuga istället. Ja, och så ladda krafterna för veckan som kommer: introduktioner, bokprat och sen la huvudstada med lilla strumpan.

Kul!

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 27 augusti, 2011 i Böcker & läsning, Jobbet, Skola