RSS

Kategoriarkiv: Kultur

Nu är boken snart död (igen)

I alla fall om vi ska tro den senaste Sifo-undersökningen inom ämnet. 38 procent av de tillfrågade tror att surfplattan är det format vi helst läser på om tio år. 18 procent tror att vi är där redan om fem år.

När jag läser artikeln från IDG är det tre saker jag spontant tänker på.

Först och främst: boken har dött så många gånger sedan början av förra seklet att det känns lite som Peter och vargen att säga att surfplattan kommer ersätta pappersboken. Först kom radion – läsandet av böcker kommer upphöra! Sen filmen – snart kommer ingen att läsa böcker! TV, TV-spel, VHS, datorer… ja, ni förstår vad jag menar. Trots alla tekniska utvecklingar har boken och papperet fortfarande ett stark fäste.

För det andra: om vi väljer att läsa, men i ett annat format, dödar vi verkligen boken då? Är det inte bara en naturlig utveckling? Bara för att vi inte har gråa bakelittelefoner på en särskild bänk i hallen betyder ju inte det att vi inte kommunicerar via telefoner, eller hur? Okej, papperet kanske försvinner. Men om det försvinner rent fysiskt samtidigt som läsandet ändå ökar, då kan jag som bibliotekarie inte annat än jubla.

För det tredje: i våras sa jag upp min tidningsprenumeration. Istället tog jag en e-tidningsprenumeration, och numera sitter jag med surfplattan när jag äter frukost. Det har jag gjort av praktiska skäl, sommaren är ofta en tid när det blir vingel med post och dagstidning för oss med eftersändning och återdatum, och någonstans blir det alltid fel. Nu behöver jag inte oroa mig för att brevlådan blir full när vi är borta, jag har alltid tidningen i handen till kaffet och, nästan bäst av allt, även om det blåser kan jag i lugn och ro läsa utan att behöva sätta fast alla hörn och försöka fånga tidningen när jag ska bläddra.

2013-07-11 11.29.57

Och för det fjärde (som jag kom på nu när jag skrivit det ovanstående): jag hörde på radion häromdagen att vi går mer och mer mot att ha tillgång till tjänster och produkter istället för att äga dem själva. Spotify är ett exempel, att vi köper tillgången till musik snarare än faktiska CD-skivor eller mp3-filer. Det är ju lite samma med digitala böcker, tidskrifter och noveller – istället för att låsa oss till de fysiska exemplaren ser vi alltmer till att vi har tillgång till ett större utbud, via bibliotekets e-böcker, Ztory, Storytel eller Novellix, bara för att nämna några.

Jag kan inte låta bli att tycka att det är spännande och att det inte finns någon som helst anledning att vara rädd och försöka bromsa. Våga prova istället!

Annonser
 
 

Så här har jag det!

Det är fint att när jag blir less kan jag bara gå en våning upp från skrivbordet på jobbet och hamna i en helt annan värld en stund. Kanske ta en kaffe på kondis?

Eller dansa en stund under discokulan?

Eller bara gå och titta, minnas, klämma och känna, på tapeterna, prylarna och leksakerna.

Utställningen heter UNG och finns på Örnsköldsviks Museum och Konsthall i nästan ett helt år. Kom och titta! Minns! Och ta chansen att berätta om dina minnen om hur det var att växa upp i Örnsköldsvik från 50-talet till 80-talet – allt sparas och förvaras i museets arkiv för framtiden.

 
1 kommentar

Publicerat av på 24 oktober, 2012 i Betraktelser, Jobbet, Kultur

 

Fotosöndag – Kulturarv

Fram och åter har jag varit delaktig i Fotosöndag, ett riktigt kul sätt att utveckla sitt eget kunnande inom fotografering. Nu var det ett bra tag sen jag var med, men den här veckan gör jag ett nytt ryck. Veckans tema är nämligen ”Kulturarv”, bland annat för att uppmärksamma Kulturarvsdagen som infaller på söndag.

Ah, kulturarv och fotografering, två av livets bästa nöjen! Dessutom går det alldeles ypperligt att förena nytta med nöje den här veckan, eftersom man inom ramen för Fotosöndag på ett lätt och enkelt sätt även kan bidra till Wiki Loves Monuments. Wiki Loves Monuments är en internationell fototävling som pågår under september, och där temat (så klart) är kulturarv.

Det är busenkelt – ut och fota kulturarv, det kan vara byggnader eller annat, och ladda upp! Själv ska jag knata skogen runt och leta rätt på gravrösen. Det finns en riktigt bra karta och även en lista med objekt som ska fotas. Och minsann, ska det inte finnas en ristning eller målning i Vågsäs också. Tusan vad spännande!

Att man dessutom är med och sprider kunskap och information är en bonus. Sharing is caring, my friends!

Pst! Tips för dem som just nu rör sig i skogarna kring mina hemmatrakter: en av buan på vägen mellan Gulåvägen och Köttsjön är ett av objekten som finns med på listan. 🙂

Ett av rösena på höjden mellan Genesmon och Vågsnäs, som jag fotat förut.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 5 september, 2012 i Barajag, Bilder, Fotosöndag, Hemmahem, Kultur

 

Skvaltkvarnen i Stybbersmark

I veckan fick jag följa med en av mina museiekollegor, Karin, till Stybbersmark en bit norr om Ö-vik. Där finns en gammal skvaltkvarn som just nu rustas upp av ett gäng entusiaster.

De har lagt nytt spåntak på själva kvarnhuset och höll som bäst på med att lägga nytt spån på det andra lilla huset som har fungerat som övernattningsställe. (Det fanns ett tokbra ord för just den byggnaden som Seth, han som leder arbetet, använde – men jag kommer inte ihåg det nu. Typiskt.)

Turbinbladen är kluvna ur virke som växt medsols. Därför slår de sig och bildar en naturlig skålning. Axeln som de sitter i ska vara av virke som växt motsols (eller ”anschansch”, med reservation för stavningen).

Man har också byggt en ny vattenränna och ska fixa till dammen ovanför den så vattnet leds rätt.

Här ska den gamla dammen återställas med de de befintliga stenarna. Sedan sätter man en lucka för rännan som bara öppnas när kvarnen är igång.

Vattnet leds sen ner under kvarnhuset. (Guben där under hade så jäkla cool mössa – knallorange med Gulf-märke. Tokcool!)

Även en ny turbin gjort på gammalt vis med virke som växt åt olika håll finns med i planeringen. Den befintliga turbinen i metall får sitta kvar, som ”en eftergift åt moderniseringen”, som Seth sa.

Det är något oerhört respektingivande att stå bredvid en kvarnsten. Tänk när flera hundra kilo får upp farten!

Sen fanns det ju väldigt mycket vackert att se också, både inne och ute.

(Här brukar Näcken sitta och spela. Jo, för det har Seth sagt.) 🙂

 
2 kommentarer

Publicerat av på 25 augusti, 2012 i Bilder, Kultur, Miljö

 

Biblioplayan

Läste på svt.se om ett skönt sommarprojekt – Biblioplayan i Sundsvall. Istället för att ha bokbussen ståendes i åtta veckor på sommaren gör den en annan rutt och angör två stränder kring Sundsvall. Fint, tycker jag. Här i Ö-vik hade man för några år sedan ett minibibliotek på färjan till Ulvön. Bara att plocka med sig den bok man ville låna från båten och lämna in den på närmaste bibliotek när man var klar. Eftersom jag inte var inblandad alls i det har jag ingen aning om hur många böcker som försvann för gott och hur många som faktiskt kom tillbaka. Men jag vet att böcker kom tillbaka.

Det är lite samma känsla som det där lilla hyllbiblioteket jag hittade i en lanthandel nära mitt hemma-hem. För att komma åt butikens pryl-avdelning (alltså, lanthandel = allt du kan behöva. Allt. Fyrtumsspik, liggunderlag, rökt sidfläsk, saftglas, mjölk och meloner. Och självklart är de utlämningsställe för Systembolaget.) fick man snedda in bakom charkdisken, passera glassfrysen och sen svänga höger genom lagret.

Det var på väg tillbaka ut i butiken som jag såg den. En liten hylla, med kanske 40 böcker. Under hyllan hängde ett spiralblock och en penna i en snörstump. Nyfiken stannade jag och kollade. I spiralblocket stod saker som ”Den halva sanningen, Evert Karlsson, 14 juli” och ”Brodera mera, Sigrid, 23/7”. En snabb koll på böckerna gav förklaringen. De var utlokaliserade från ett av kommunens bibliotek, och här fick man alltså låna och lämna böckerna själv. Så självklart. För varken Evert eller Sigrid hade någonsin tagit sig till biblioteket i fråga för att låna en bok, eftersom det ligger i tätorten nästan fem mil bort.

Bilden av den hyllan bär jag ofta med mig. Man ska göra det lätt för låntagarna, både att låna och lämna. De senaste åren har jag surrat om att jag skulle vilja ha ett litet bokhörn i foajén på Fjällräven Center. Jag är helt övertygad om att det skulle bli en eller annan ny biblioteksbesökare av det.

”Book Shelf One A-D” av Corinna A. Carlson (CC by-nc-sa)

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 21 juli, 2012 i Betraktelser, Bibliotek, Kultur

 

Hundra barnboksförfattare

Hos Den var bra hittade jag för ett tag sedan en lista på omistliga böcker för barn pch unga (enligt DN). Eftersom jag snabbt kopierade den där klassikerlistan och gjorde om den till min i våras, jag gillar listor och jag dessutom brukar försöka leka skolbibliotekarie om vardagarna så knycker jag den här också. Jag lägger även upp listan på samma sätt, genom att:

Fetstila titel + författare om du läst boken
Om du inte läst just den boken men annat av författaren – fetstila författaren

Stryk över de du inte vill läsa, eller markera dem med rött
* efter boken betyder att du aldrig hört talas om boken/författaren
+ efter boken betyder att du äger den
x efter boken betyder att du påbörjat men inte läst ut den

1. Richard Adams: “Den långa flykten” (1972)
2. H C Andersens sagor (1850) +
3. Ivar Arosenius: “Kattresan” (1909)
4. James Barrie: “Peter Pan och Wendy” (1921)
5. Frank L Baum: “Trollkarlen från Oz” (1940)
6. Anna Bengtsson: “Det kittlar när löven kommer” (2006), “Åskan kommer” (2004) *
7. Gunilla Bergström: Böckerna om Alfons Åberg (den första kom 1972)
8. Elsa Beskow: “Sagan om den lilla, lilla gumman” (1897) +, “Tomtebobarnen” (1910) +, “Blomsterfesten i täppan” (1914), “Tant Brun, tant Grön och tant Gredelin” (1918), “Petter och Lotta på äventyr” (1929)
9. Jean och Laurent de Brunhoff: “Babar” (1944)
10. Francis Hodgson Burnett: “Den hemliga trädgården” (1909)
11. Wilhelm Busch: “Max och Moritz” (1902) *
12. Lewis Carroll: “Alice i underlandet” (1865)
13. Aidan Chambers: “Dansa på min grav” (1982)
14. Carlo Collodi: “Pinocchio” (1883)
15. Susan Cooper: “En ring av järn” (1973) *
16. Robert Cormier: “Busskapningen” (1979), “Chokladkriget” (1974) *
17. Roald Dahl: “Kalle och chokladfabriken” (1964), “SVJ” (1982), “Häxorna” (1983), “Matilda” (1988)
18. Thorbjörn Egner: “Folk och rövare i Kamomilla stad” (1955), “Klas Klättermus” (1953)
19. Fam Ekman: “Rödhatten och vargen” (1987), “Vad ska vi göra med lilla Jill?” (1976) *
20. Annika Elmqvist: “Sprätten satt på toaletten” (1970) *
21. Michael Ende: “Momo eller Kampen om tiden” (1973) +, “Den oändliga historien” (1979) +
22. Eva Eriksson: “Boken om Bella och Gustav” (1980) *
23. Anne Franks dagbok (1947) +
24. Neil Gaiman: “Coraline” (2002)
25. Leon Garfield/Michael Foreman: “Shakespearesagor” (1986)
26. Kenneth Grahame: “Det susar i säven” (1908)
27. Bröderna Grimms sagor (1812)
28. Maria Gripe: “Hugo och Josefin” (1962), “Tordyveln flyger i skymningen” (1978) +, “Agnes Cecilia – en sällsam historia” (1981)
29. Gunna Grähs: “Tutu och tant Kotla” (2006), “Dino och Kurren” (2006), “Syrma och Tocke Broms” (2007), tillsammans med Håkan Jaensson och Arne Norlin “Nussekudden” (1988)
30. Sonya Hartnett: “Torsdagsbarn” (2002) +
31. Florence Parry Heide: “När Trevald krympte” (1971) *
32. Kurt Held: ”Röda Zora” (1941) *
33. Lennart Hellsing: “Katten blåser i silverhorn” (1945), “Summa summarum” (1950), “Den flygande trumman” (1954), “Krakel Spektakel köper en klubba” (1956), “ABC-boken” (1961), “Sjörövarbok” (1965), “Den underbara pumpan” (1975)
34. Heinrich Hoffmann: “Pelle Snusk” (1845)
35. Åke Holmberg/Sven Hemmel: “Ture Sventon, privatdetektiv” (1948), “Ture Sventon i Paris” (1953)
36. Anna Höglund: “Först var det mörkt” (1991), “Resor jag aldrig gjort” (1992), “Mina och Kåge” (1995), “Sagan om pannkakan” (1982)
37. Eva Ibbotson: “Den stora spökräddningen” (1975), “Häxtävlingen” (1979)
38. Janosch: “Lilla Björn och Lilla Tiger (1990), “Vår mus har röda strumpor på” (1981), “Bullerbang och fågeln” (1969, övers Britt G Hallqvist) *
39. Tove Jansson: “Småtrollen och den stora översvämningen” (1945), “Kometjakten” (1946), “Trollkarlens hatt” (1948), “Muminpappans bravader” (1950), “Farlig midsommar” (1954), “Trollvinter” (1957),”Det osynliga barnet” (1962), “Pappan och havet” (1965), “Sent i november” (1970), “Vem ska trösta knyttet?” (1960), “Hur gick det sen?” (1952), “Den farliga resan” (1977)
40. Ole Lund Kierkegaard: “Gummi-Tarzan” (1976), “Lille Virgil” (1972)
41. Gösta Knutsson: “Nalle Lufs” (1949), “Pelle Svanslös på äventyr” (1939)
42. Harry Kullman: “De rödas uppror” (1969), “Stridshästen” (1977) *
43. Rose Lagercrantz: “Metteborgs samlade öden och äventyr” (1995)
44. Selma Lagerlöf: “Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige” (1906)
45. Olof och Lena Landström: “Bu och Bä på kalashumör” (1995), “Bu och Bä i blåsväder” (1995), “Bu och Bä på sjön” (1996), “Bu och Bä i städtagen” (1996), “Bu och Bä i skogen” (1999), “Bu och Bä blir blöta” (1999), “Bu och Bä får besök” (2006), “Nisses nya mössa” (1990)
46. Ursula LeGuin: “Trollkarlen från Övärlden” (1968), “Gravkamrarna i Atuan” (1970), “Den yttersta stranden” (1972), “Tehanu” (1990), “Burna av en annan vind” (2003) och “Berättelser från Övärlden” (2001)
47. C S Lewis: “Häxan och lejonet” (1950), “Min morbror trollkarlen” (1955), “Caspian, prins av Narnia” (1951), “Kung Caspian och skeppet Gryningen” (1952), “Silvertronen” (1953), “Hästen och hans pojke” (1954), “Den sista striden” (1956)
48. Irmelin Sandman Lilius: “Gullkrona gränd” (1969), “Gripanderska gården” (1970), “Gångande grå” (1971), “Mattan från Kars” (1989), “Korpfolksungen” (1994) *
49. Gunnel Linde: “Den vita stenen” (1964)
50. Pija Lindenbaum: “Else-Marie och småpapporna” (1990), “Gittan och gråvargarna” (2000), “Lill-Zlatan och morbror Raring” (2006)
51. Astrid Lindgren: “Pippi Långstrump” (1945) +, “Pippi Långstrump går ombord” (1946) +, “Pippi Långstrump i Söderhavet” (1948), “Bröderna Lejonhjärta” (1973) +, “Mio, min Mio” (1954), “Ronja rövardotter” (1981) +, “Emil i Lönneberga” (1963) +, “Nils Karlsson-Pyssling” (1949), “Nils Karlsson-Pyssling flyttar in” (1956)
52. Barbro Lindgren: “Loranga, Masarin och Dartanjang” (1969), “Loranga, Loranga” (1970), “Världshemligt” (1972). Tillsammans med Eva Eriksson: Mamman och den vilda bebin” (1980), “Den vilda bebiresan” (1982), “Vilda bebin får en hund” (1985), “Max bil” (1981), “Max lampa” (1982), “Max boll” (1982), “Vems lilla mössa flyger” (1987). Tillsammans med Olof Landström “Nämen Benny” (1998), tillsammans med Anna-Clara Tidholm: “Pojken och Stjärnan” (1991)
53. Eva Lindström: “Limpan är sugen” (1997), “Jag gillar Stig” (1998), “Min vän Lage” (2001) *
54. Eric Linklater: “Det blåser på månen” (1944) +
55. Leo Lionni: “Lilla blå och lilla gul” (1959) *
56. Hugh Lofting: “Berättelsen om doktor Dolittle” (1920)
57. Viveca Lärn: “Eddie och Maxon Jaxon” (1991), “En barkbåt till Eddie” (1992)
58. Åke Löfgren/ Egon Möller Nielsen: “Historien om Någon” (1951)
59. Jan Lööf: “Sagan om det röda äpplet” (1974)
60. Michelle Magorian: “Godnatt Mister Tom” (1982), “Plats på scen” (1994)
61. Olle Mattson: “Briggen Tre Liljor” (1955) *
62. Margaret Mahy: “Det stora piratiska dundersmällkalaset & Bibliotekarien och rövarna” (1981), “Tycho och Angela” (1988) *
63. Egon Mathiessen: “Misse med de blå ögonen” (1951) *
64. A A Milne: “Nalle Puh” (1926)
65. L M Montgomery: “Anne på Grönkulla” (1908), “Emily” (1923)
66. Edith Nesbit: “Huset Ardens gåta” (1908)
67. Grete och Bengt Janus Nielsen: “Strit” (1943) *
68. Per Nilsson: “Hjärtans fröjd” (1992), “Flickan jag älskar heter Milena” (1998), “Ett annat sätt att vara ung” (2000), “Ja må han le… Va?” (2000), “Sjutton” (2002), “Svenne” (2006)
69. Ulf Nilsson: tillsammans med Eva Eriksson “Älskade lilla gris” (1982), “Lilla syster kanin” (1983), tillsammans med Anna-Clara Tidholm “Adjö, herr Muffin” (2002).
70. Sven Nordqvist: “Pannkakstårtan” (1984)
71. Mary Norton: “Pojken och lånarna” (1955) *
72. Christine Nöstlinger: “Burkpojken” (1975), “Vi struntar i gurkkungen” (1972), tillsammans med Helme Heine “Tomanernas liv” (1976)
73. Katherine Paterson: “Bron till Terabitia” (1977) *
74. Charles Perrault: “Gåsmors sagor” (1695)
75. Meredith Ann Pierce: “Den fjortonde bruden” (1982)
76. Peter Pohl: “Janne, min vän” (1985), “Jag saknar dig, jag saknar dig” (1992)
77. Philip Pullman: Trilogin “Den mörka materian”: “Guldkompassen” (1995), “Den skarpa eggen” (1997), “Bärnstenskikaren” (2000)
78. H A och Margaret Rey: “Pricken” (1945)
79. J K Rowling: “Harry Potter och de vises sten” (1997)
80. Inger och Lasse Sandberg: Böckerna om lilla Anna (1962 och framåt), “Lilla spöket Laban” (1965), “Mathias bakar kakor” (1968)
81. Martha Sandwall-Bergström: “Kulla-Gulla” (1945) +
82. Antoine de Saint-Exupéry: Lille prinsen” (1943)
83. Maurice Sendak: “Till vildingarnas land” (1963), “I nattköket” (1970)
84. Ulf Stark: “Dårfinkar och dönickar” (1984), “Min vän Percy, Buffalo Bill och jag” (2004), “Kan du vissla Johanna?” (1992)
85. Robert Louis Stevenson: “Skattkammarön” (1883)
86. Svenska folksagor (1899, red Fridtjuv Berg)
87. Lisa Tetzner: “Sotarpojken” (1938)
88. Anna-Clara Tidholm: “Allihop” (1993).
89. Thomas Tidholm (text) och Anna-Clara Tidholm (bild): “Resan till Ugri-La-Brek” (1987), “Balladen om Marjan och Rolf” (1989), “Knacka på” (1992), “Lanas land” (1996) och “Ture sitter och tittar” (1996).
90. J R R Tolkien: “Bilbo, en hobbits äventyr” (1936) +, “Sagan om ringen” (1954) +
91. P L Travers: “Mary Poppins” (1934, flera översättningar)
92. Mark Twain: “Tom Sawyers äventyr” (1876), “Huckleberry Finn” (1884)
93. Tusen och en natt (oklart när den kom ut först, sagorna kan spåras till 900-talet, på svenska 1900)
94. Tomi Ungerer: “Jag hatar pussar” (1973) *
95. Mats Wahl: “Den osynlige” (2000), Därvarns resa (1991)
96. Sven Wernström: “Trälarna” (1973)
97. Jujja och Thomas Wieslander: “Gunga lite grann” (1993), “Lillebror och Nalle” (1990)
98. Laura Ingalls Wilder: “Lilla huset i stora skogen” (1932), “Farmarpojken” (1933), “Lilla huset på prärien” (1935), “Huset vid Plommonån” (1937), “Vid Silversjöns strand” (1939), “Den långa vintern” (1940), “Den lilla staden på prärien” (1941), “Gyllene år” (1943)
99. Beppe Wolgers/Olof Landström: “Ur en kos dagbok” (1973)
100. Diana Wynne Jones: “Det levande slottet” (2001)

Det finns alltså en hel del luckor i mitt barn- och ungdomsboksläsande. Bra! Då har jag ju något att ta tag i! 🙂

 

Vill du bidra med en bok till Västsaharas barn?

De västsahariska flyktingbarnen behöver böcker!
Vill du bidra med en bok eller flera?

I de västsahariska flyktinglägren finns det 32 000 skolbarn. Skolorna har skolbibliotek men de innehåller mest böcker på spanska (Västsahara har som bekant varit en spansk koloni) och mycket få böcker på arabiska, som är barnens modersmål. Den algeriska staten erbjuder kostnadsfri utbildning om barnen klarar en examen i arabiska efter femman. Det är alltså mycket viktigt att de tränar läsning på arabiska. Hur lockar man dem att läsa? Jo, genom att erbjuda roliga och spännande böcker!

Föreningen BiS, Bibliotek i Samhälle, bedriver sedan 2010 ett projekt för att öka antalet böcker på arabiska i skolbiblioteken. I första fasen har vi tryckt upp 5000 ex. av Monica Zaks bok Pojken som levde med strutsar på arabiska och skickat dem till flyktinglägren. Det är en historia om en pojke som kom bort i den västsahariska öknen och som växte upp i en strutsfamilj. Boken är baserad på verkliga händelser och miljön är välbekant för barnen, vilket gör den extra spännande att läsa. BiS har också bekostat framställning och tryckning av 1000 ex. av en metodhandbok samt lönen för en bibliotekarie på halvtid under två år. Lokal samarbetspartner är den spanska bokbussen Bubisher. Under 2010 och 2011 har ca 140 000 kr samlats in. Resultatet av de två första åren av projektet redovisades i tidskriften bis 2012:1.

Under våren har BiS i samarbete med Mona Hennings förlag Dar Al Muna tryckt uppytterligare 1000 ex. och vi hoppas på att kunna köpa in även andra böcker på arabiska, i första hand bilderböcker som det är stor brist på, beroende på hur mycket pengar vi får in. Vi beräknar att vi behöver samla in ca 50 000 kr till.

Alla insamlade pengar går direkt till projektet. Monica Zak får ingen ersättning för sin medverkan och betalar sina resor själv. Transporterna till Algeriet av de böcker som har tryckts i Sverige har Emmaus/Praktisk solidaritet ställt upp med utan kostnad och de lokala transporterna står utbildningsministeriet för. De administrativa utgifterna bekostar BiS.

Vill du bidra med en eller flera böcker? Genomsnittspriset per bok är 70 kr.Sätt in summan för det antal böcker du vill bidra med på BiS pg 33 53 16-6 och märk inbetalningen Västsahara. Om du vill samla in pengar på din arbetsplats och du (mot förmodan, prenumerera gärna!) inte har tillgång till tidskriften BiS, kan du ladda ner BiS 2012:1 kostnadsfritt från BiS hemsida. Rapporter från projektet publiceras kontinuerligt i BiS och du kan hitta mera information på hemsidan.

Läs mer om Västsahara på Föreningen Västsaharas hemsida www.vastsahara.net.

Hjälp BiS att ge de västsahariska barnen både läsupplevelser och lästräning!

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 20 juni, 2012 i Betraktelser, Bibliotek, Bloggning, Kultur